Jag har kämpat. Å, vad jag har kämpat för att komma upp till ytan av det djupa vattnet. Jag tackar Gud för att han tar mig upp ur all kaos som pågick mest inom mig själv. Det handlar mer om en kamp på insidan. Vad andra säger är inte så mycket, men vad man själv tar åt sig gör så mycket mer. De elaka rösterna lever på insidan, inte så mycket på utsidan. Därför tror jag på förlåtelse. Människor, människor, kan dem skada? I så fall har jag skadat lika många som har skadat mig.

 

 

 

Gud har aldrig sagt mig att jag ska sluta med musiken när jag väl tänkte sluta med musiken. Det enda han har sagt till mig om musiken hittills är att jag ska inte förhärliga mig själv genom mina låtar. Jag blev rätt skrämd när jag fick budskapet för jag visste att det var sant och för att jag brukar skriva så mycket om mig själv och när jag började skriva kristna låtar började jag skriva vissa saker om mig själv istället för Jesus och jag kan garanterat säga att det lät inte klokt. Jag fick varningen kort därefter. Det kanske var det djävulen använde musiken till - att förhärliga sig själv istället för Gud, eftersom vissa kristna säger att han var en "worship angel" (kan inte skriva det där på svenska, så förlåt mig för engelskan).

 

Så om djävulen vill använda din musik så stjäl han bara. Han vill ju ta åt sig hela äran. För under en förbön har Gud också sagt mig att det är som guld när jag sjunger. Det är tack vare Gud, lätt!

 

Skulle jag inte vara med Gud idag skulle jag ta åt mig varenda negativ kommentar men nu kan jag stå över det tack vare Guds nåd som gör att vi blir inte bara räddade utan kan också lida så som det står här i bibeln Ty för Kristi skull har ni fått nåd, inte bara att tro på honom utan också att lida för hans skull, - Filipperbrevet 1:29